MEDIA OCH POLIS I MATEMATIK

Torsdag den 7 Juli 2016

Jag satt under kvällen och läste många både tidningars men också experters, polisers och andra medias sammanfattningar av senaste tidens framställningar om antal invandrare, svenskar och ensamkommande som sägs har varit gärningsmän i de våldtäkter eller sexuella ofredanden som har inträffat på sista tidens festivaler. Man blir lätt förbryllad i denna läsning men jag är väl kanske trött.

Tiden har som vanligt passerat midnatt och jag är som så ofta vaken igen. Mitt förhållande till sömn är av många skäl numera minst sagt komplicerat. Jag råkade igår somna i husets tv-soffa redan klockan 19 och istället för som i det ideala fallet, att jag hade fått sovit vidare där ända till morgon och vaknat utvilad, så vaknade jag istället klockan 23:15 och kände mig redan utvilad. Vem som helst förstår att man har ett problem till sömn när man känner sig utvilad på dessa fyra timmar och en kvarts sömn men jag gissar att det för mig måste anses vara en ganska normal mängd sömn och att jag nu då alltså kan räkna med att sitta här sömnlös resten av natten.

Jag vaknade dessvärre inte heller så harmonisk som jag hade kunna hoppats på utan istället vaknade jag både hastigt och i en ganska irriterad känsla. Några människor, en kvinna och en man, skrek och ropade hela tiden och jag upptäcker plötsligt att på den tv som hade stått på från det att barnbarn varit här och kollat på barnkanalen så hade programmet stått kvar och övergått till en typ av serie på finska. Jag förstår plötsligt min irritation bättre eftersom språket de talar är finska. Jag kan inte finska men kan i alla fall konstatera att jag kan bli irriterad av att bara vakna till detta språk.

Osökt associeras jag tillbaka till gamla minnen. I detta fall tillbaka till minnen från min tid då jag som tjugoåring började det som blev min ganska långa anställning som SOS-operatör. Eller som det då hette Larmoperatör och på arbetsplatsen SOS Alarmering med det larmnummer man då ringde som var 90000. Ett fantastiskt roligt och lärorikt jobb som har skickat med mig en väldigt speciell erfarenhet och känsla för inte minst olikheter och egenskaper hos människor.

Just detta uppvaknande till skrikande finska röster påminde mig om en av de samhällsgrupper bland människor som jag snabbt fick lära känna och möta som larmoperatör. Finlandssvensken som invandrat för arbete i våra fabriker. I detta fallet föll minnet tillbaka på våra många nattliga fyllesamtal från några av de Finska arbetskraft-invandrare vi då länge hade haft vid bland annat Volvo Olofströmsverken.
Det spelade ingen större roll vilken veckodag det var men fram mot midnatt var det alltså inte helt ovanligt att någon av dessa hade kommit hem från sitt arbete och dykt för djupt i sin flaska av Koskenkorva.
Det var då inte heller ovanligt att vi som larmoperatörer fick motta åtskilliga besvärande samtal från denne - oftast redlösa invandrade Finska män - som främst av allt ville dela med sig av sin känsla av vrede på sitt märkbart bittra liv, med oss. Detta var som man väl förstår inte ett befogat ämne för ett nummer som var landets viktigaste larmnummer.Inte heller var det ovanligt att dessa männens formuleringar för att framföra sina behov också innehöll många nedlåtande ord och en bevis för en särdeles speciell inställning till oss kvinnor.

Jag måste bara av denna orsak få fälla in en länk till ett otroligt roligt klipp med Robert Gustavssons "Finska fyllan". Ett så slående bra exempel på vad jag just menat mig fått uppleva om än i större och fler omfattande och besvärande proportioner.

https://www.youtube.com/watch?v=8YBWi9iI_dQ

Jag var vid tidpunkten inte helt oförberedd på sådant samtal och med sådant innehåll, då jag på ett studentområde hade bott granne med ett finskt studerande par och deras små barn. Vissa av mycket trivsamma grillkvällar tillsammans med detta par gav mig erfarenheten av att få se en helt verklig bild om den mycket beryktade Finska mannen som dricker (för) mycket vodka och därefter vill slåss med kniv eller vill slå sin hustru. Vi fick vid minst ett par tillfällen bevittna hur den annars så trevliga mannen föll offer för både mängden vodka men också kniven som till slut kom fram. Jag håller inte heller helt otroligt att det i samband med detta även kunde hände att frun fick sig en omgång stryk av något slag men det var inget som märktes för oss och dagen efter var den lilla familjen oftast helt som vanligt igen. Vi omkring var naiva unga svenskar som heller då inte ställde frågor eller ville se. Dessa personer arbetade och vissa av dem söp bort sin fritid och kanske rent av senare sitt liv. Så länge det inte drabbade folket på värre sätt än så var det inget som lades vikt vid.  Hur "Finnen" var visste alla om.

Bild från www.Pixaay.com

Det som förefaller mig vara väldigt annorlunda med samhället idag och i det samtal som på den tiden fördes runt ämnet de som hade invandrat till vårt land är att man talade både öppet och ogenerat om framförallt problemen. Man talade öppet och mycket ogenerat om konsekvenser runt de medhavda egenskaper, både dåliga men också många bra som de invandrade hade med sig. Det var -som jag såg det och vet -  inget som tystades ner eller undanhölls oss människor som skulle möta den invandrade i våra städer. Det är först sedan ett antal år tillbaka som jag har tyckt mig både se och läsa mycket om att man just gör det stora och fatala misstaget att vilja tysta, kväva, gömma och glömma. Allt ska bort, glädje som problem, av det som redan kommit eller som kommer av att vissa kommit så ska det gömmas, förringas eller ljugas. Bort till en hanterbar men hemlig vrå. Jag är faktiskt mycket oroad av vad man tror att detta skickar i signaler till folket men signalpolitik och konsekvensanalys av sådan verkar inte vara ett ämne som intresserar en politiker idag.

Sen var det ju det där med matematiken. Man hoppas faktiskt att inte alltför många analytiskt lagda ungdomar läser medias och poliser uttalanden. Av den enkla anledning att de är väldigt svårtolkade och inbjuder en människa till väldigt många variabla utfall av samma beräkning. Men jag gissar att allt detta är meningen och jag ska ta ett exempel för att förklara vad jag menar.

På twitter och senare i Tino Sanandajis sammanfattning på facebook kunde läsas delexempel som:

Polismannen Peppe Larsson som twittrar om Putte i Parken: ”Nio gripna. Fem ensamkommande. Tre utländska. En svensk. Män. 32 anmälningar där majoritet har sign unga invandrarkillar. Till er som ifrågasatte den första infon. Här har ni fakta. Att myndigheten blev så livrädda trots att det som gått ut stämde vet jag inte. De 32 anmälningarna rör sexuellt ofredande. Drygt 30 avlägsnanden/omhändertagna”

Jag måste få ställa mig frågan som uppstår med vissa utdrag ut polisens uttalande. Det människor visste var att polis före det att man tystade och ångrade var att man hade sagt att det varit grupper om 7-8 ensamkommande som hade utfört sexuella övergrepp mot flickor. Inga problem så långt för att ett sådant antal kan komma att öka begriper vem som helst. 

Men nu säger Polisen som vet "Nio gripna. Fem ensamkommande. Tre Utländska. En svensk. Män. 32 anmälningar där majoritet har signum unga invandrarkillar" 

I mitt huvud snurrar både analys och matematik som blir till en rad obesvarade frågor och obegripligheter. 

a) Nio Gripna - vilka och från vilken bakgrund var dessa nio utav det efterföljande han räknade upp? 

b) 32 anmälningar =  torde med detta menas 32 stycken offer ? på nio gripna potentiella gärningsmän? Varav en svensk? 

c) Nio gripna - en svensk= Åtta kvar  ( Nu blev det riktigt krångligt i mig. Av nio gripna så var en svensk och tre utländska och fem ensamkommande. Eftersom 9-1 är 8 varav 3 sägs vara utländska= 5. Vad är och varifrån kommer då dessa resterande fem om man varken är en av en svensk eller tre utländsk men ändå verkar benämnas som en av de fem ensamkommande? Har vi fått ensamkommande från annan planet och eller vart går gränsen för att kallas utländsk respektive svensk respektive ensamkommande? 

Tino Sanandaji gör i sitt mer seriösa tänkande ett inlägg    https://www.facebook.com/tino.sanandaji?fref=nf 

han gör där den mer korta och utmärkta analysen av mörkläggningar och undanhållande av fakta. 

Jag vill verkligen inte leka någon expert som jag definitivt inte är utan det jag mest vill är att få sagt hur svårt det idag har blivit för människor och främst då för de unga, våra framtida väljare att kunna sortera i ett helt ohanterligt och tabubelagt flöde bland viktiga saker som görs så hemliga och känsliga så att media och polis inte ens längre besvärar sig med att själva läsa ut hur svårbegripligt deras budskap då också blir. 

I en slutände så handlar allt detta för mig trots allt bara om människor med känslor, historia och bakgrund som gör dem till vad de är och det är inga andra än vi med våra valda politiker som tillsammans ska forma det samhälle som också ska hjälpa dem att bli det de senare blir. Lär man då ut matematiken enkelt och rätt så blir den till slut både lättsam och begriplig. Lär man däremot ut matematiken felaktigt eller i hemliga olösliga ekvationer så får man också ett resultat därefter. Antingen inget eller i vart fall mycket fel.    

bild från www.pixabay.com